DEL 3 - FAMILJEN RÖDING - BYGGARE/ RÖDING FAMILLY - BUILDERS: JONAS JONASSON RÖDING D.Ä., TIDIGA ÅREN OCH ÅREN I DALA SOCKEN/ JONAS JONASSON RÖDING SR, THE EARLY YEARS AND THE YEARS IN DALA PARISH - PART 3

Jonas Jonasson Röding, den äldre

Yrke: Snickarmästare, Murarmästare

Född år 1696 i Askersund, Örebro län

Död år 1769 i Skövde stadsförsamling

Jonas var gift tre gånger:

Gift år 1726 i Vartofta-Åsaka socken (?) med Britta (död 1743-1745), får 7 barn med Britta

Gift år 1747 i Dala socken med Ellicka Olufsdotter (död 1757), får en dotter med Ellicka

Gift år 1758 i Skövde stadsförsamling med Bolla Jonsdotter (född 1699 - död 1776)

Födelse: Askersund 1696

Jag har inte lyckats hitta Jonas i någon födelsebok. Enligt två husförhörslängder i Skövde stadsförsamling, som skrevs mycket senare, föddes Jonas år 1696 i Askersund, se till exempel Skövde stadsförsamlings husförhörsbok R-AI-2-1769-1782-Bild-15 sid 21. Som framgick i del 2 så har jag inte lyckats räkna ut varför Jonas föräldrar gav sig av till Askersund: om det var för att söka burskap där, en del av faderns gesällvandring eller bara för att han tog ett tillfälligt snickeriuppdrag där. Jonas födelse finns inte registrerad i vare sig Askersunds stadsförsamling eller landsförsamling. Kanske föddes Jonas i någon av de närliggande socknarna som då ännu inte börjat med dopböcker? I varje fall verkar Jonas under resten av sitt liv varit övertygad om att han var född i Askersund, och prästerna i Skövde verkar inte ha ifrågasatt det. Askersund på den här tiden var ungefär lika litet som Skövde, hade stadsrättigheter och huvudnäringen var spiksmide. Det är uppenbart att denna Murarmästare Johan Röding inte är densamma som fadern och snickarmästaren Jonas Svensson Röding eftersom denne uppges vara född 1675 när han tog värvning 1710.



Skövde stadsförsamlings husförhörsbok R-AI-2-1769-1782-Bild-15 sid 21. Första raden "No 21 Karstorp" är en specifik tomt i Skövde. Bottengruppen med namn börjar med "Murarmästare Jonas Röding, x [vaccinerad], Askersund, 1696" / Skövde city parish cathecetical record R-AI-2-1769-1782-Bild-15 page 21. First line "No 21 Karstorp" is a specific plot in Skövde. The bottom group of names begin with "Mason master Jonas Röding, x [vaccinated], Askersund, 1696".

Från Askersund till Fridene (1696-1717): En osäker barndom

Om min gissning i del 2 stämmer måste Jonas uppväxt ha präglats av faderns ekonomiska motgångar och svårigheter att försörja familjen som snickare. Det var också en av de svåraste perioderna i Sveriges historia, under Stora nordiska kriget med missväxt, hungersnöd, dålig ekonomi, pest och andra farsoter, vilket kanske också från början var orsaken till faderns problem.

Det är osäkert om Jonas fortfarande var med familjen år 1710 och 1712 när småsyskonen Samuel och Maria föddes, i Fröjereds respektive Fridene socknar, samt åren 1710 till 1716 på soldattorp nummer 880 i Fridene socken då fadern tagit värvning i Skaraborgs regemente. Då var Jonas 14-20 år gammal och kan mycket väl ha börjat som lärling hos någon annan snickare eller helt enkelt tagit tjänst som dräng någonstans för att hjälpa till med familjens försörjning. Jag fortsätter att ta det i beaktande när jag letar efter dem. Det är givetvis även möjligt att fadern drev snickarverksamhet vid sidan av soldatyrket, då det var långa uppehåll mellan övningarna. Jag har ju tidigare sett exempel på att livet som indelt soldat lämnade mycket tid över till att driva ett hantverksyrke som tex skräddare. I det fallet kan ju Jonas gått i lära hos fadern, fram till det denne blev sänd till Wismar för att aldrig återvända. När fadern blev krigsfånge år 1716 och ersattes av en annan soldat redan år 1717 måste modern och de yngre barnen, Samuel och Maria, ha blivit vräkta från soldattorpet. Ansvaret måste då ha vilat tungt på Jonas som familjens äldste man, 20 år gammal.

Kategorier i vilket befolkningen mantalsskrevs, från höger till vänster: Bonde (eller man), hustru, son, dotter, måg, sonhustru, dräng, piga, inhyses. Dräng och piga är inte menat som yrken, utan syftar på ung ogift man, respektive, ung ogift flicka. Dessa kategorier är viktiga att minnas när man tolkar mantalsböcker. Barn registrerades inte, inte heller äldre personer, eftersom de inte var skattepliktiga, men båda åldersgränserna varierade över tiden och i praktiken ibland även från plats till plats. /  Categories in which the population were registered for taxation, from right to left: Farmer (or man), wife, son, daughter, son-in-law, daughter-in-law, young man/farm hand, young woman/maid, tenants. "Dräng" and  "piga" is not meant as professions (only), but refers to a young unmarried man, young unmarried woman, respectively. These categeories are important to remember when one interprets "mantalsböcker". Children were not registered, nor older people, since they did not pay tax, but both age limits changeed over time and in practise also from place to place.

 
De okända åren (1717-1726): lärling, gesäll, och hustru

Från år 1717 ha vi den lucka i tiden som vi identifierade i del 2: mellan år 1717 och 1726 då vi efter fadern Jonas Svensson Rödings försvinnande som krigsfånge utrikes saknar information om samtliga familjemedlemmar i 10 år. Jag har undersökt kyrkböcker från alla uppenbart misstänkta orter (och en del ganska långsökta) utan resultat. Men många socknar hade ännu inte börjat föra kyrkböcker. Landet var i krig och befann sig till stor del i kaos. Mantalsböckerna och jordeböckerna utgör en möjligt alternativ källa, men de är inte avsedda att lista namn på en orts alla invånare. Deras uppgift var att registrera antal invånare (av olika sorter: man, hustru, söner, döttrar, mågar, sonhustrur, drängar, pigor, inhyses, se bild nedan) och jordägande som skatteunderlag, se bilden ovan, som är ett klipp ur jordeboken som definierar de kolumner som används för att registrera dessa kategorier.

Ett av de stora bekymren har varit att hitta Jonas första vigsel med den Britta som så småningom Jonas bouppteckning avslöjar var mor till de flesta av hans barn (ha tålamod, vi kommer dit). Jag kunde indirekt uppskatta när de borde ha gift sig. Till att börja med kan vi utgå från dottern Ingeborgs vigsel år 1755. Hon bör ha varit minst 21 år när hon vigdes och jag drar av ytterligare ett år: 1755-21-1=1733. Om sonen Jonas (född år 1729), se nedan, som det verkar var deras första barn så borde de gift sig 1728 eller tidigare. När jag så småningom hittade Jonas i mantalsboken så anges för han som "Jonas Jonsson o. Hust." för första gången år 1728. Detta indikera att Jonas och Britta gifte sig ungefär år 1727.

Vartofta-Åsaka sockens vigselbok CI:2 sid 19: "dito [28 december 1726] copulerades Jonas och Brÿta i Hästhagen". / Vartofta-Åsaka parish mariage book CI:2 page 19: "dito [28 December 1726] married Jonas and Brÿta in Hästhagen".

 

Den 28e december 1726 vigdes en Jonas och en Brÿta i Vartofta-Åsaka socken, utan närmare detaljer än att hon kom från Hästhagen (ett torp). Falbyggdens släktforskarförenings sökbara skiva avslöjar att inom Falbygdens socknar vigdes ingen annan Jonas och Britta, inklusive stavningsvarianter, under rimlig tidsperiod. För Skövde stadsförsamling finns ju lyckligtvis sökbara registerböcker på Ancestry så jag har kunnat utesluta även Skövde. Därtill har jag manuellt sökt igenom Skövdes omgivningar, Askersund med omnejd och Fröjered/Fridene med omnejd, utan framgång. Tillsvidare antar vi att detta är vår Jonas Jonasson. Det innebär att hans hustru, som för oss bara är känd som Britta utan efternamn, kom från Vartofta-Åsaka socken, med föräldrarna i torpet Hästhagen. Jag har inte kunnat hitta några andra spår efter Jonas och Britta/Brÿta i Vartofta-Åsaka, och inte heller Brittas föräldrar (men kyrkböckerna hade nätt och jämt börjat föras där, och husförhörsböcker fanns ännu inte).

Även om vi vet väldigt lite specifikt om Jonas liv den här perioden, och tom om jag har fel om vigseln i Vartofta-Åsaka, så är det rimligt att sluta sig till att de här åren uppfyldes av Jonas gesällvandring, gesäll- och mästarprov. I synnerhet början av denna period präglades enligt samtida vittnesmål av att massor med fattiga och hemlösa varit på vandring pga kriget, fattigdom, farsoter och annat. På något sätt överevde Jonas detta. När vi gick in i nästa period var han säkert angelägnen om att bli bofast och bilda familj.

 

 

Åren i Dala socken (1726-1749): från snickare till murarmästare  

En av de första träffarna som placerar Jonas i Dala socken fann jag i Dalas kyrkböcker den 7 december 1729 (2a advent) då snickarmästare Jonas skänkte 6 öre till fattigkassan i Dala kyrka, se nedan. Inget efternamn, men i varje fall ett yrke, och vi har återigen etablerat en snickarmästare Röding i Dala socken, men tidigare än när vi följde brodern Samuel i del 1.



Dala kyrkböcker, anteckningar om gåvor till fattigkassan för Dala, Borgnunda och Högstena. I vänstra kolumnen rad fem står "Snickaren mäst. Jonas 6 öre". /  Dala parish church registers, notes regarding donations to the poor in Dala, Borgnunda and Högstena. In the left column line five it reads "Carpenter master Jonas 6 öre".

Hur vet vi att detta inte är fadern och snickarmästaren Jonas Svensson Röding som mot alla odds överlevt nederlaget i Wismar och fångenskapen på kontinenten, och som nu bor i Dala socken? Som vi kommer att se så kan vi någorlunda väl i följande dokument lägga efternamnen Jonasson/Jonsson och Röding till snickarmästaren Jonas, inte Svensson Röding, och dessutom följa honom till Skövde stadsförsamling, där han som murarmästare etablerar sig och dör först år 1769, och avlar barn så sent som 1748. Om detta vore fadern som kommit åter från Wismar skulle han avla barn vid 73 års ålder och leva till 96 års ålder. Ungeför som krutgubbarna i gamla testamentet! Om det istället är sonen Jonas Jonasson Röding, så fick han sitt sista barn vid 54 års ålder och dör vid 73 års ålder. (Dokumenten som visar detta visas nedan.) Döm själva vilket som är mest troligt. Men det starkaste beviset är ändå att varje gång ett patronymikon-efternamn förekommer, så är det Jonasson/Jonsson, inte Svensson.

Familjen Rödings boende i 1700-talets Dala by - kartor och mantalsböcker berättar

Läsandet i Dala sockens sidor i mantalsböckerna resulterade i upptäckten att år 1726 skrevs en "Jonas Jonasson" på samma Jacobstorp i Dala socken där vi i del 2 fann den yngre brodern Samuel Röding åren 1737-1744. Första året finner vi Jonas markerad i kolumnen för "inhyses", därefter som "dräng" (ung, ogift man). Ibland står Jonas som "Jonas Jönsson" istället för Jonasson.  År 1728 skrevs "Jonas Jönsson och h.[ustru]" i mantalsboken för Jacobstorp (men endast 1 dräng registreras, ingen man och ingen hustru....så bodde de där egentligen?). Hustrun nämns sedan till och från, vissa år, men inte alla år, och aldrig med namn. Hon markeras inte heller i kolumnen för hustru, vilket är märkligt. När de är gifta borde hon mantalsskrivas som "hustru" och Jonas som "man", men båda dessa kolumner förblir tomma. Det är något som inte stämmer med detta.
 

Mantalsbok för år 1734, Skaraborgs län, Dala socken, sid 371. På rad 3 nedifrån kan läsas "Jacobstorp....Jöns h.S. Samuel…. kolumner markerade med 1 dräng, 1 inhyses". På rad 2 ovanifrån läses "Ledsg. ...--Jöns Jonsson med kolumnerna markerade för 1 man och 1 hustru". /
"Mantalsbok" (tax register) for 1734, Skaraborg county, Dala parish, page 371. In line 3 from the bottom you can read "Jacobstorp....Jöns h.S. Samuel…. columns marked with 1 "dräng" (young man), 1 tenant". In line 2 from the top "Ledsg. (Ledsgården farm) ...--Jöns Jonsson with columns marked for 1 man and 1 wife".

 
Nu skall jag något oväntat ägna några rader åt Jonas lillebror Samuel, som vi avhandlade i del 1, med nya detaljer om honom från före år 1737: År 1731 skrevs även brodern Samuel in med namn på Jacobstorp i mantalsboken, efter Jonas namn (samtidigt som det registreras 1 son +1 dräng), och därefter omnämndes han vissa år, men inte alla år. År 1737 skrevs istället "Samuel snickare" (och 1 man + 1 piga registrerades) och vi är inne i den period som vi redan beskrivit i del 1. En sak jag nu noterar, som jag missade när jag skrev del 1, är att en hustru omnämndes i mantalsboken redan år 1741 (då 1 man +1 hustru +1 inhyses registrerades), men inte åren 1742 och 1743 (då bara 1 man registrerades). Däremot from 1744, då vi vet att Jonas gifte sig med den hustru Brita Olofsdotter som nämns i del 1, så omnämndes och markerades återigen en hustru. Var det så att Samuel år 1741 gifte sig en första gång (han var 31 år då), varpå hustrun hann avlida innan nästa mantalsskrivning, tex i barnsäng? Jag hittar inga bevis för detta i kyrkböckerna, så det får förbli en fotnot, men Dala kyrböcker är kända för stora luckor under 1700-talet. År 1741 är också det året som det skrevs "Samuel mor" i mantalsboken (medan det registrerades 1 man +1 hustru +1 inhyses). Jag misstänker att deras mor Margareta, bodde med sönerna ända sedan de flyttade in år 1726, men då hon var för gammal för att behöva betala skatt, och för att det inte fanns en särskild kolumn för mödrar i mantalsboken, så tror jag att hon är nästan osynlig för oss (utom år 1741). Jag misstänker även att Samuel bodde på Jacobstorp from år 1726 (han vår då 16 år, dvs för ung för att mantalsskrivas), även om han inte omnämns förrän år 1731, då han fyllde 21 år (och blev skattepliktig...åldersgränserna varierade).

Rektangulär ruin på ca 10x4 meter, troligen en ryggåsstuga, på allmänningen öster om Dala Herrgård. / Rectangular ruin on about 10x4 meters, probably a type of cottage called "ryggåsstuga", located on the village's common field east of Dala Mansion.

Kvadratisk ruin på ca 5x5 meter, precis till vänster om den förra bilden, troligen en enrumsstuga, på allmänningen öster om Dala Herrgård. / Quadratic ruin on about 4x4 meters, just to the left of previous photo, probably a one-room-cottage, located on the village's common field east of Dala Mansion.

 

Till skillnad från när jag skrev del 1 har jag nu en uppfattning om var Jakobstorp låg, se fotografier ovan och nedan kartan över Dala by. Ruinerna efter Jacobstorp återfinns på positionen 58° 15'14"N och 13° 48'02"Ö på allmänningen öster om Dala herrgård, söder om landsvägen, men fortfarande norr om bäcken som rinner på allmänningen (den har flyttat sig något). Där finns idag endast grundstenarna kvar av två byggnader: Närmast vägen en långsmal byggnad som förutom grundstenar runtom uppvisar två grundstenar mitt under taknocken som kanske kunde ha hjälpt till att bära upp innerväggar eller med stolpar taket. Strax söder därom och på en naturlig höjd, återfinns ruinerna av en mer kvadratisk byggnad. De lövträd som nu växer på "gårdsplanen" får man tänka bort, för de är yngre. Jacobstorp föll ur bruk efter ca 1790, dvs bara en generation efter att Rödings bodde där, så träden har haft gott om tid att ta över gårdsplanen medan husen förföll. Närmaste granne till Jacobstorp på 1700-talet var Malmen, ett annat torp på allmänningen, på andra sidan bäcken, bebott av Thams inspector/trädgårdsmästare Jonas Dal och hans efterträdare Olof Dalbäck, gift med Jonas Dals dotter Maria.

 

Dala by ur sockenkarta från år 1699. För historien viktiga platser är markerade. Vägarna är markerade med -----, och landsvägarna norrut mot Skövde, söderut mot Falköping och österut mot Jönköping fungerar i praktiken som bygator. Sånär som på mindre förflyttningar när gårdsbyggnader revs och ersattes med nya borde kartan någorlunda stå sig from till storskiftet 1787. Läget för Jakobstorp låg i höjd med inspektorsbostaden Malmen, men på andra sidan bäcken som rinner genom byallmänningen, men fortfarande söder om landsvägen. / Dala village from the parish map of 1699. Historically important places arer indicared. Roads are marked with -----, and the highroad north to Skövde, south to Falköping and east to Jönköping works in practise as village streets. Except for small relocations when farm buildings where torn down and replaced by new, the map should remain valid until the "storskifte" land reform of 1787. The position of Jacobstorp near the inspector-house Malmen, but on the opposite side of the creek that runs through the village common fields, south of the highroad.

 

Var tog Jonas Jonasson med hustru vägen år 1737 när Samuel förefaller ta över Jacobstorp i eget namn? De finns inte i utflyttningsboken. Jag tror jag har en förklaring, som kan framställas som den mest sannolika. Vidare läsningar av resten av Dala sockens listor i mantalsböckerna ledde till upptäckten att år 1729 inskrevs en "Jonas Jonasson" också på Ledsgården, och 1 man och 1 hustru markeras i kolumnerna (i mantalslistan från år 1734 som visades ovan kan man tom se både Ledssgården och Jacobstorp). Detta fortsätter sedan systematiskt tom år 1744 (varefter det finns ett 20 års uppehåll i mantalsböckerna): varje år registreras 1 man och 1 hustru, varje år omnämns en Jonas Jonasson/Jonsson/Jönsson, och ibland om nämns även en "hust." eller "h.". Jag kommer from nu göra det logiska antagandet att anledningen till att Jonas Jonasson (och hans hustru) inte registrerades som 1 man (och 1 hustru) i Jacobstorp är för att de inte bodde där trotts att Jonas omnämns med namn, utan istället bodde Jonas (och hustru) i Ledsgården. Däremot levde i Jacobstorp brodern Samuel, och kanske systern Maria och modern Margareta, först under Jonas namn, sedan när handd blev äldre, under Samuels eget namn. Enkelt och logiskt? Det förefaller vara i överensstämmelse med reglerna och bruket för mantalsskrivningen.

I kartan ovan kan man se att Ledsgården då, före storskiftet 1787, var den nordligast belägna gården strax väster om landsvägen mot Borgunda och Skövde. Det var också en av socknens minsta gårdar. Där låg man grannar med Klostergården och Hallagården, och tvärs över vägen låg Brännsgården.

År läggs till år i Kyrkböckerna

Jonas Jonasson Rödings närvaro i Dala socken styrks också av de barn som föds på Ledsgården. Den 14e december 1728 döptes "Jonasa" barn Johan i Ledsgården (Johan, Jon och Jonas betraktas ofta som samma namn), 14 februari 1731 döptes Jonassa barn Per i Ledsgården, 15 juni 1732 föddes Jonassa barn Ingeborg i Ledsgården, 7 juli 1735 döptes Jona barn Petter i Ledsgården (så Per har förmodligen dött vid ung ålder som så många småbarn förr), 25 mars 1738 döptes Jona barn Lars i Ledsgården, 17 februari 1740 döptes Jona barn i Ledsgården Maria. Den flickstackaren måste också ha dött i späd ålder, för 12 november 1742 döptes ännu en Maria, dotter till Jonas. Som vi kommer att se nedan så nämns Jonas (Johan) och Ingeborg (Bolla) både i kyrkböcker i Skövde och i Jonas Jonasson Rödings bouppteckning, med födelsedatum, så de binder ihop perioden i Dala socken och i Skövde stadsförsamling och stödjer att det är samma familj jag följer. Per och den första flickan Maria borde ha dött i späd ålder då de bara några år senare fick syskon med (i princip) samma namn, men jag har ännu inte klurat ut vad som skedde med den Petter som föddes 1735, Lars född 1738 och Maria född 1742. Med reservation för de ökända ochd märkliga luckorna i Dala dödbok så har de sannolikt inte dött eller gift sig i Dala socken eller Skövde stadsförsamling, utan måste ha sökt lyckan någon annanstans, troligen i en grannsocken.

Dala sockens vigselbok Dala-R-C-3-1744-1763-Bild-39 sidan 63: "1 Mars 1747 vigdes änkemannen Jonas Röding med Pigan Elicka Olufsdotter". / Dala parish marriage records Dala-R-C-3-1744-1763-Bild-39 page 63: "1 March 1747 married the widower Jonas Röding with the maid Elicka Olufsdotter".

 

Den 1 mars 1747 vigdes "änkemannen Jonas och pigan Elicka Olufsdotter", så Britta måste ha avlidit under perioden 1743-1745 utan att vi finner henne i död/begravningsboken. Det bör påpekas att det är något märkligt med Dala sockens dödbok under delar av 1700-talet för det kan gå hela år då ingen eller bara någon uppges ha dött! 

Den 26 februari 1748 "döptes snickaren Jonas Rödings barn Kirstin". Så där får vi för en gångs skull både "Röding" och "snickare" i samma referens. Slutligen 4 februari 1749 finner vi "Murarmästaren Jonas vid Herregården med hustru" i flyttboken på väg från Dala till Skövde stad!

Ur Dala sockens dopbok Dala-R-C-3-1744-1763-Bild-11 sidan 15: "den 26 [februari] döptes snickarn Jonas Rödings barn Kierstin kallad…" / From  Dala parish baptising record Dala-R-C-3-1744-1763-Bild-11 page 15: "the 26 [February] baptised Jonas Röding the carpenters child called Kierstin…"

 

Så här tolkar och summerar jag familjen Rödings period i Dala socken:

• 1726-27: Jonas Jonasson Röding den äldre (d.ä.) bodde i Jacobstorp med sin bror Samuel, syster Maria och sin mor Margareta. Samuel och Maria var för unga och Margareta för gammal för att mantalsskrivas, så det registrerades bara 1 dräng/inhyses för Jonas.
• 28 december 1726: Jonas och Britta gifte sig. De fick barn åren 1728, 1731, 1732, 1735, 1738, 1740 och 1742. 
• Därefter dog Jonas 1:a hustru, Britta någon gång senast år 1746.
• 1728-1749: Jonas Jonasson Röding d.ä. bodde med hustrun Britta, från år 1747 md hustrun Elicka, och en växande barnaskara i Ledsgården i norra änden av Dala by, se kartan ovan. Där mantalsskrevs båda ordentligt som 1 man och 1 hustru.
• 1728-1736 bodde Samuel Jonsson Röding, samt troligen hans syster Maria och hans mor, änkan Margereta, i Jacobstorp under storebrodern Jonas namn. Samuel mantalsskrevs som 1 dräng, och Margareta inte alls, för hon var för gammal. Maria var antingen för ung, eller så tjänade hon piga någon annanstans.
• 25 september 1737: Systern Maria Jonasdotter vigdes i Dala kyrka med Jonas Johansson, hemmansägare från Bäckagården, Högstena, varpå hon flyttade dit. Märkligt nog har jag nu lärt känna en nu levande ättling till henne! Eftersom deras far troligen var död, eller i varje fall saknades i strid i svenska Wismar, så måste det ha varit Jonas som i egenskap av den närmaste och äldsta levande manliga släkting agerade som hennes giftoman när bonden Jonas Johansson från Högstena skickade sin böneman för att be om hennes hand och förhandlade giftermålet, morgongåva etcetera
• 1737-1755: Samuel Jonsson Röding står nu i eget namn på Jacobstorp. Mestadels registrerad som dräng. Eventuellt var han gift en första gång år 1741 men en kvinna som snabbt avled, då han för första gången registrerades som 1 man och 1 hustru. Modern omnämndes endast 1741, men bodde troligen där hela perioden.
• År 1743 blir Jonas son Jonas (dvs den blivande Jonas Jonasson Röding d.y., den yngre) 14 år, den ålder då traditionellt lärlingar kunde antas enligt tidens skråregler (se Kongliga majestäts Förnyade Algemene Ordning och Skrå för Handtwärkare i Sverige och Finland). Troligen började han då som lärling för sin far.
• 8 januari 1744: Samuel Jonsson Röding och Britta Olofsdotter från Borgunda vigdes i Dala kyrka. Så länge de bodde i Jacobstorp fick de barn år 1744, 1746, 1750 och 1754.
• 13 april 1746: "Begravdes snickarmästaren Jonas hustru 79 år". Det tolkar jag som att Jonas, Samuels och Marias mor Margareta dör. Hon har ju varit gift med en snickarmästare Jonas, deras far. Om det istället skulle vara den yngre snickarmästaren Jonas hustru Britta som dör här, så skulle det innebära att han varit gift med en 19 år äldre kvinna, och att denna kvinnan fött barn vid 75 års ålder. Detta finner jag orimligt och tolkar det alltså som att änkan Margareta, dvs modern till Jonas, Samuel och Maria dog i Dala vid detta datum.
• 1 mars 1747: Snickarmästaren, änkemannen Jonas gifte om sig med pigan Elicka Olufsdotter i Dala. De fick dottern Kerstin år 1748.
• Vid Kerstins dop 26 februari 1748 fanns svägerskan, Samuels hustru, Brita Olofsdotter bland dopvittnena.
• 4 februari 1749: Murarmästaren Jonas Jonasson Röding d.ä. med hustru flyttade från Dala till Skövde. Till att börja med måste flyttlasset ha rullat nästan exakt samma sträcka som vägen ännu idag går från Dala till Borgunda. Närmare Skövde har vägnätet lagts om avsevärt, och krånglagts till, men med kärra eller vagn på 1700-talet borde det varit ca 17km norrut från Dala by.
• 21 februari 1755: Murarmästaren och snickaren Samuel Jonasson Röding med hustrun Brigitta Olofsdotter och barn flyttade från Jacobstorp, Dala, till Södra Kyrketorps socken, 6km nästan rakt västerut till Mästaregården som låg nära dåtida Södra Kyrketorps kyrka..

Ur Dala sockens flyttbok C-2-1724-1763-Bild-268 sid 577: 4/2 [1749] Jonas Röding [och] h. Ellica, Snickar- och Murarmästare vid [Dala] Herrgården..." flyttar från "Dahla by" till "Skövde". Betyg: "vackert". / From Dala parish resetling records C-2-1724-1763-Bild-268 page 577: 4/2 [1749] Jonas Röding [and] wife Ellica, Carpenter and Mason master at [Dala] Mansion..." moved from "Dahla village" to "Skövde". Character grad: "very good".ö This last was a testimony on how "good christians" they were, including knowledge of the bibble and catechesis.

 

Mäster Jonas och Ellica (med barnen) lämnade Dala socken 4 februari år 1749 och Jonas berkrevs då som "murarmästare vid Herrgården", på väg från Dahla by till Skövde. "Herrgården" måste syfta på Dala Herrgård/ Dala hus / Stora Dala, som då ägdes av major Peter Tham, och Ledsgården och Jacobstorp låg ju på dess ägor. Den osäkerhet som finns när man skall identifiera en man med ett så vanligt namn som Jonas Jonasson med den Jonas Jonasson/Jonsson/Jönsson som mantalaasskrivits på Ledsgården reduseras i viss mån av att denna Jonas dyker upp samtidigt som vår Jonas Jonasson Röding kommer till Dala socken, och saknas efter att Jonas Jonasson Röding flyttar till Skövde. Någonstans måste familjen ha bott åtminstonde from att Jacobstorp mantalsskrivs för Samuel, och Ledsgården är den enda plats på orten där vi finner en helt konsistent kandidat.

Sedan del 1 vet vi att den 11 februari 1755 rullade brodern Samuels flyttlass med hustrun Brigitta med fyra barn och Brigittas lillebror, från Jacobstorp söderut mot Södra Kyrketorp och den nyinköpta gården. Även Samuel beskrivs nu som "murarmästare och snickare" från "Jacobstorp under Dala".

En epok av byggare vid namn Röding var nu över i Dala socken.

Om vi utgår från Peter Thams d.ä. beskrivningar av Dala hus så är Glimminge hus i Skåne, se ovan, kanske det närmaste vi kommer idag det medeltida Dala hus om vi vill jämföra med byggnader som fortfarande står kvar. Dala hus var nästan lika brett som Glimminge hus, men ca 1/3 kortare och lägre. Tänk vilken pärla det skulle varit för turist-näringen i Skaraborg, för att inte tala om allt som historiker och arkeologer hade kunnat få ut av det, om inte Peter Tham hade tyckt att det var omodernt och dragigt. Om nu min anfader Samuel var inblandad i rivningen tillsammans med brodern och brorsonen Jonas d.ä. och d.y., så gjorde de bara sitt jobb, det de var lejda till. Tham var byggherren…rivningsherren. /
If we consider the description left by Peter Tham d.ä. of Dala "hus" (stronghold) Glimminge hus in Skåne, se above, is probably the nearest we get the middle age Dala hus when comparing with constructions that still stands. Dala hus was almost as wide as Glimminge Hus, but about 1/3 shorter and less tall. Consider how priceless it would have been for the tourism in Skaraborg county, not the mention what all historians and archeologist could have deduced from Dala Hus, if not Peter Tham had thought it too out of fashion and drafty. If my ancestor Samuel was involved in the demolition together with his brother and nephew Jonas senior and junior, they only did the job they were hired to do. Tham were the developer...devestater.

Vad gjorde då två murarmästare samtidigt i en så liten socken?

Dala herrgård, såväl som Jacobstorp, Ledsgården och 3/4 av alla mantal i socknen ägdes vid denna tid av Major Peter Tham d.ä. Man vet att han under 1740-talet lät riva den gamla medeltida borgen känd som Dala hus, utom källarvåningen, och uppföra en ny herrgård i trä, med den gamla källaren som grund, samma byggnad som står där idag.  

Det är svårt att undvika att spekulera i att Jonas och Samuel gjorde arbeten åt Herr Tham och hjälpt denne med sitt stora herrgårdsprojekt. Jonas och Samuel kan mycket väl båda ha samarbetat på detta projekt. Varför skulle den lilla byn Dala annars ha utrymme för två snickaremästare/murarmästare? Jonas och Samuels ankomst till Dala år 1726 sammanfaller med att sockenstämman (vilket i praktiken styrdes av Peter Tham eftersom han ägde större delen av byn) beslutat bygga en ny prästgård, se kartan. Var det kanske så att Tham värvade snickarmästaren Jonas Jonasson Röding d.ä. (med sin snickargesäll Samuel) till Dala för just det arbetet, och placerade dem först i Jacobstorp, och efter Jonas giftermål, även i Ledsgården? Tham ägde både Jacobstorp och Ledsgården. År 1735 svarade Tham på konungens påbud om att alla socknar skulle lagra säd i ett sockenmagasin för nödår, med att låta bygga ett rejält murat sockenmagasin (som ännu står kvar intill Dala församlingshem), se kartan ovan och fotografiet nedan, trotts att de flesta socknar nöjde sig med en vanligt bonna-snickrad lada till sockenmagasin. År 1740 påbörjades arbetet med herrgården, först med rivningen av Dala hus. Färdigställandet av den nya herrgården kan ha tagit flera år. Under perioden gjordes även ombyggnader av Dala kyrka, som i princip var Thams privata egendom. Under dessa väldigt bygg-aktiva år kan det ha varit praktiskt för Tham att ha sina "egna" snickarmästare/murarmästare, istället för att behöva leja dem från kringliggande städer, och mellan Thams projekt kunde Jonas och Samuel ta andra uppdrag. Dala ligger centralt placerat i Skaraborgs län nära många andra orter som troligen saknade egna snickarmästare/murarmästare. Men emedan dessa spekulationer är intressanta så har jag ännu inga bevis för dem. Det tydligaste torde vara Magister Anders Hesselius nogranna anteckningar i Dala utflyttningsbok, som benämner både Samuel och Jonas som "snickarmästare" och "murarmästare" "på herrgården" eller "Jacobstorp under Dala".

Dala sockenmagasin byggt 1735, ägs numera av Dala hembygdsförening. / Dala parish grain magazine built in 1735, now owned by Dala historical association.

En mycket intressant faktor är att både Johan och Samuel under dessa år går från att beskrivas som "snickare" eller "snickarmästare" till att tituleras "murarmästare". Murarmästare kunde man bli om man var murargesäll eller snickarmästare/snickargesäll/timmerman/timmermansgesäll, och genomförde en lärotid hos en murarmästare som skulle avslutas av ett mästarprov. Medan det var orimligt att låta bygga ett helt eller delvis murat hus bara för mästarprovet så utgjordes murarmästarproven istället av att gesällen tog fram detaljerade ritningar och kostnadsberäkningar för ett projekt som inte nödvändigtvis behövde förverkligas. Detta får mig att undra om det initialt fanns en annan murarmästare närvarande på Thams byggen i Dala, som kunder fungera som deras, eller åtminstone Jonas läromästare (Samuel skulle ju sedan ha kunnat ha Jonas som murarmästare)? Även det förblir för närvarande en spekulation.



Dala Herrgård / Dala Säteri / Stora Dala kring sekelskiftet 1900. Byggnaden vilar på källaren av den medeltida borgen Dala Hus. Byggt på 1740-talet av major Peter Tham d.ä.. Fotografiet uppvisar herrgården i någorlunda samma skepnad som efter nybygget på 1740-talet, medan dagens herrgård har genomgått senare renovering och ombyggnader. / Dala Mansion / Stora Dala around 1900. The building rests on the cellar of the middle age stronghold Dala Hus. Built in the 1740's by colonel Peter Tham senior. The photography shows the mansion in about the same shape as when it was new around 1750, while todays mansion have been through later renovations and reconstructions.

På landsarkivet i Göteborg finns Dala herrgårds böcker bevarade, och framöver, nästa gång jag är i Göteborg (?) har jag en träff med dessa gamla luntor. Kan Per Tham ha kvarlämnat några dokument om sina stora rivnings- och byggnadsprojekt som avslöjar vem han lejde som snickar- och murarmästare?

Innan dess kommer resan att gå till Skövde stad för att följa Jonas Johansson Röding d.ä. som etablerarade sig som borgare och murarmästare, men där nordanvinden snart spred katastrofen.

ENGLISH TRANSLATION:

Jonas Jonasson Röding, the elder

Occupation: Carpenter's Master, Brick Master

Born in 1696 in Askersund, Örebro County

Death in 1769 in Skövde City

Jonas was married three times:

Married in 1726 in Vartofta-Åsaka parish (?) With Britta (dead 1743-1745), gets 7 children with Britta

Married in 1747 in Dala parish with Ellicka Olufsdotter (dead 1757), gets a daughter with Ellicka

Married in 1758 in Skövde City Assembly with Bolla Jonsdotter (born 1699 - dead 1776)

Birth: Askersund 1696

I have not managed to find Jonas in any birth or baptising church records. According to two catechetical record books from the city of Skövde, which was written much later, Jonas was born in 1696 in the city of Askersund, see for example Skövde catechetical records R-AI-2-1769-1782-Bild-15 page 21. As stated in Part 2, I have not managed to figure out why Jonas's parents left for Askersund: whether it was to seek burgership there, as a part of his father's journeyman travels or just because he took a temporary carpentry assignment there. Jonas's birth is not registered in either of Askersund's city parish or country parish church records. Perhaps Jonas was born in one of the nearby parishes, who had not yet started baptismal records? In any case, for the rest of his life, Jonas seems to have been convinced that he was born in Askersund, and the priests in Skövde did not question it. Askersund city at this time was about the same size as Skövde city, it royal city muniments and the main industry was nail wrought. It is obvious that this master Johan Röding is not the same as the father and the carpenter master Jonas Svensson Röding because he is born in 1675 according to the muster records when he inlisted in the army in 1710.

From Askersund to Fridene (1696-1717): An uncertain childhood

If my guess in part 2 is correct, then Jonas's upbringing must have been characterized by his father's economic and/or professional setbacks and difficulties in supporting the family as a carpenter. It was also one of the most difficult periods in Swedish history, during the Great Nordic War with crop failure, famine, poor finances, the black plague and other diseases, which perhaps also caused the father's problems.

It is uncertain whether Jonas was still with the family in 1710 and 1712 when the his siblings Samuel and Maria were born, in Fröjereds and Fridene parishes, respectively, and in the years 1710 to 1716 at soldier cottage number 880 in the Fridene parish, when the father enlisted in Skaraborg's regiment. Jonas was then 14-20 years old and may well have started as an apprentice with another carpenter or simply taken service as a farm hand (dräng) somewhere to help with the family's livelihood. I've kept taking that into account when I've looked for them. It is, of course, also possible that the father ran carpentry operations alongside the soldier profession, as there were long breaks between the regiments musters and training activities. In the past, I have seen examples of that life as an allotment soldier left time to work as a tailor on the side. In that case Jonas may have apprenticed for his father, until he was sent to the city of Wismar in the Swedish collonies in the German coast, never to return. When the father became a prisoner of war in 1716 and was replaced by another soldier as early as 1717, the mother and the younger children, Samuel and Maria, must have been evicted from the soldier's cottage. The responsibility must then have rested heavily on Jonas as the family's oldest man, 20 years old.

The unknown years (1717-1726): apprentice, companion, and wife

From 1717 we have the gap in the time that we identified already in Part 2: between 1717 and 1726, after the father Jonas Svensson Röding's disappearance as a prisoner of wa foreign, when we have no information about any family member for a decade. I have studied church records from all obviously suspicious parishes (and some quite less likely) without results. But many parishes had not yet begun to the records that the king demanded. The country was at war and was largely in chaos. The census records and the cadastre books constitute a possible alternative source, but they are not intended to list the names of all the inhabitants of a parish. Their task was to register the number of inhabitants (of different varieties: husband, wife, sons, daughters, gulls, son wives, boys, maids, housed, see picture below) and land ownership as tax base, see the next picture which is a clip from the census register that defines the columns used to register the different categories of inhabitants that owed tax to the king.

One of the major fifficulty has been to find Jonas's first marriage with that Britta whom eventually is revealed as the mother of most of Jonas children in the estate inventory after his death (be patient, we get there). I could indirectly estimate when they should have married. To begin with, we can start from the daughter Ingeborg's marriage in 1755. She should have been at least 21 years old when she was married and I'm in addition adding another year: 1755-21-1 = 1733. Considering the son Jonas/Johan (born in 1729), see below, whom appears to be their first child, they should have been married in 1728 or earlier. When I eventually found Jonas in the census books, he was registered as "Jonas Jonsson and wife" for the first time in 1728. This indicates that Jonas and Britta married about 1727.

On the 28th of December 1726, a Jonas and a Brÿta were consecrated in Vartofta-Åsaka parish, without further details than that she came from "Hästhagen" (a cottage). The searchable DVD produced by the Falbygden's family research association's (which covers many of the parishes of interest) reveals that within Falbygden's parishes, no other Jonas and Britta (including spelling variations) were consecrated during a reasonable period of time. For Skövde city parish, there are fortunately searchable registry books on Ancestry so I have been able to exclude also Skövde. In addition, I have manually searched through Skövde's surrounding parishes, as well as Askersund parishes and the surrounding area, as well as Fröjered and Fridene parishes, with surrounding parishes, without any other success. So far now, we assume that this is our Jonas Jonasson. This means that his wife, who is only known to us as Britta without a surname, came from Vartofta-Åsaka parish, with the parents living in the cottage Hästhagen. I have not been able to find any other tracks of Jonas and Britta / Brÿta in Vartofta-Åsaka parish, nor of Britta's parents (but the church records had just begun there, and catechetical recors were not yet made.

Although we know very little specifically about Jonas's life this period, and even if I am wrong about the marriage in Vartofta-Åsaka, it is reasonable to conclude that these years were marked by Jonas apprentisship, journeyman travels, journeyman's and master's exams, and only then did he marry. So when we go into the next period, he is prepared to settle down and form a family.

The years in Dala parish (1726-1749): from carpenter to mason master

One of the first records that places Jonas in the Dala parish I found in the church records of December 7, 1729 (2nd Advent) when the carpenter Jonas donated 6 pennies (öre) to the poor Dala parish, see below. No last name, but in any case a profession, and we have with this established a carpenter master Jonas (Röding) in Dala parish, but several years earlier than when we followed the brother Samuel in part 1.

How do we know that this is not the father and carpenter master Jonas Svensson Röding who might have survived the battle of Wismar, survived as a prisoner of war, and now lived in Dala parish? As we will see, in the following documents we can reasonably well connect the names of Jonasson / Jonsson and Röding to the carpenter's master Jonas, not "Svensson" Röding, and also follow him to Skövde city assembly, where he, as a mason master, establishes himself, work, lives and finally dies 1769. This Jonas breeds children as late as 1748. If this were the father who returned from Wismar, he would have breeded children at the age of 73 and lived to the age of 96. If it is instead the son Jonas Jonasson Röding, then he gets his last child at the age of 54 and dies at the age of 73. (The documents that show this are shown below.) Judge for yourself which one is most likely. But the strongest proof is that every time a patronymic surname is present, it is Jonasson / Jonsson, not Svensson.

The Rödings family in the 18th century Dala village - a story told by maps and census books

Reading Dala parish's pages in the census books resulted in the discovery that in 1726 a "Jonas Jonasson" was registered on the same Jacobstorp cottage in Dala parish where in Part 2 we found his younger brother Samuel in the years 1737-1744. The first year (1726) we find Jonas marked in the column for "tenant", then as "dräng" (young, unmarried man). Sometimes Jonas stands as "Jonas Jönsson" instead of Jonasson. In 1728, "Jonas Jönsson and wife" were entered in the census book for Jacobstorp (but only one "dräng" is registered, no husband and no wife .... so did they actually live there?). The wife are mentioned to and from, some years, but not all years, and never by name. She is also not marked in the column for "wife", which is strange. When they are married, she should be registered as "wife" and Jonas as "man/husband", but both of these columns remain empty. It is something that does not match up!

Now, I will unexpectedly devote some lines to Jonas little brother Samuel, whom we discussed in Part 1, with new details about him from before 1737: In 1731, Brother Samuel was also mentioned by name at Jacobstorp in the census book, after Jonas name (at the same time 1 son + 1 "dräng" are registered), and from then he is mentioned some years, but not all years. In 1737 we can read "Samuel carpenter" (and 1 man + 1 maid was registered) and we are in the period we have already described in part 1. One thing I now note, which I missed when writing part 1, is that one "Wife" was mentioned in the mantle book as early as 1741 (when 1 husband + 1 wife + 1 tenant were registered), but not the years 1742 and 1743 (when only 1 man was registered). In contrast, from year 1744, when we know that Jonas married the wife Brita Olofsdotter mentioned in part 1, a wife was mentioned and again marked. Was it so that Samuel in 1741 married for the first time (he was 31 years old), whereupon his wife died before the next census, for example in child birth. I find no evidence of this in the church books, so it must remain a speculative footnote. The year of 1741 is also the year in which it was written "Samuel mother" in the census book (while 1 husband + 1 wife + 1 tenant was registered). I suspect their mother Margareta lived with their sons ever since they moved there in 1726, but she was too old to have to pay taxes, and because there was no special column for mothers in the census book, I think she is almost invisible to us (except in 1741). I also suspect that Samuel lived at Jacobstorp from the year 1726 (he was then 16 years old, that is too young to pay tax), even though he was not mentioned until 1731, when he turned 21 (and became taxable ... age limits varied).

Unlike when I wrote part 1, I now have an idea of ​​where Jakobstorp cottage was located, see photographs above and below the map of Dala village. The ruins after Jacobstorp can be found at the position 58° 15' 14" N and 13° 48' 02" E on the common village fields of Dala manor, south of the hughroad, but still north of the creek that runs on these fields (the creek has shifted slightly in its position). There are today only the foundation stones left of two buildings: Near the road a long narrow building which, apart from foundation stones, shows two large stones below the roof ridge of the building, which might have helped to carry up inner walls or, with help of posts, the ceiling. Just south of it and at a natural height, the ruins of a more square building can be found. The trees that now grow on the "courtyard" of Jacobsorp one must imagine absen, for they are younger. Jacobstorp fell out of use after about 1790, ie just one generation after the Röding familly lived there, so the trees had plenty of time to take over the courtyard while the houses fell to ruins. The nearest neighbor to Jacobstorp in the 18th century was Malmen, another cottage on the common village fields, on the other side of the creek, inhabited by Tham's inspector / gardener Jonas Dal and his successor Olof Dalbäck, married to Jonas Dal's daughter Maria.

Where did Jonas Jonasson take himslef and his wife in 1737 when Samuel appears to take over Jacobstorp in his own name? They are not in the resetling records. I think I have an explanation that can be presented as the most likely. Further readings of the rest of the Dala parish pages in the census books led to the discovery that in the year 1729 a "Jonas Jonasson" was registered on Ledsgården farm, and 1 husband and 1 wife are marked in the columns (in the census book from the year 1734 which was shown above, you can see both Ledssgården and Jacobstorp on the same page). This then continues systematically until 1744 (after which there is a 20-year break in the mantle books): every year, 1 hus and 1 wife are registered, each year a Jonas Jonasson / Jonsson / Jönsson is mentioned, and sometimes even a "wife". I will from now on make the logical assumption that Jonas Jonasson (and his wife) was not registered as husband and wife at Jacobstorp because they did not live there despite that Jonas is mentioned by name, but instead Jonas (with wife) lived at Ledsgården farm. On the other hand, the brother Samuel, and perhaps the sister Mary and mother Margaret, lived in Jacobstorp, first under the name of Jonas, and when the brother grew older, registered in Samuel's own name. Simple and logical? It seems to be in accordance with the rules and practice of the census registers at the time.

In the map above you can see that Ledsgården farm before the lad reform in the year of 1787, was the northernmost farm situated just west of the highroad towards Borgunda parish and Skövde city. It was also one of the parish's smallest farms. They were neighbors with Klostergården and Hallagården farms, and across the road lay Brännsgården farm.                                                                      

As time goes by in the Church records

Jonas Jonasson Röding's presence in Dala parish is also supported by the children born at Ledsgården farm. On December 14, in 1728, "Jonasa's" child was baptized and named Johan in Ledsgården (Johan, Jon and Jonas are often regarded as the same name), in February 14, in 1731, Jonas son Per was baptized in Ledsgården, in 15 June 1732 Jonassa child Ingeborg was born in Ledsgården, 7 July 1735 "Jona" barn Petter were baptised at Ledsgården (Per probably died at a young age as so many children at that time since they later named another child nearly with the same name, Peter), March 25, 1738, Jonas son was baptised and named Lars at Ledsgården, February 17, 1740, Jonas child was baptized in Ledsgården and named Maria. The poor girl must also have died at an early age, for November 12, 1742, another Maria, daughter of Jonas, was baptized. As we will see below, Jonas (Johan) and Ingeborg (Bolla) are mentioned both in church records in Skövde and in Jonas Jonasson Röding's estate inventory (after his death), with date of birth, so they tie together the period in Dala parish and in Skövde city and support that it is the same family I follow. Per and the first girl Maria must have died in their infancy as they only a few years later got siblings with (in principle) the same name (a common practise). I have not yet figured out what happened to the Petter who was born in 1735, Lars born 1738 and Maria born in 1742. With the reservation for the strange gaps in the Dala death and burrial records, they probably have not died or married in Dala parish or Skövde city parish, but must have sought a life elsewhere, probably in a neighboring parish.

On March 1, in 1747, "the widower Jonas and the maid Elicka Olufsdotter" were consecrated, so Jonas wife Britta must have died during the period 1743-1745 without us finding her in the death / funeral book. It should be pointed out that there is something strange with Dala parish's death records during parts of the 18th century because it can go years when (nearly) no one was reported to have died!

On February 26, in 1748, "carpenter Jonas Röding's child were named Kirstin". So for once we get both "Röding" and "carpenter" in the same reference. Finally February 4, 1749, we find "The mason Master Jonas at the Manor with his wife" in the resetling book on their way from Dala parish to the city of Skövde!



This is how I interpret and summarize the Rödings period in Dala parish:

• 1726-27: Jonas Jonasson Röding senior lived in Jacobstorp with his brother Samuel, sister Maria and her mother Margareta. Samuel and Maria were too young and Margareta too old to be taxed, so there were only registered 1 "dräng"/tenant for Jonas. 
• December 28, inu1726: Jonas and Britta got married. They got children in the years 1728, 1731, 1732, 1735, 1738, 1740 and 1742. 
• Then Jonas wife Britta died during the period 1743-1745.
• 1728-1749: Jonas Jonasson Röding senior lived with his wife Britta, from 1747 with his wife Elicka, with a growing number of children, at Ledsgården farm, in the northern edge of Dala village, see the map above. There, both were properly registered and taxed as one husband and one wife. 
• September 25, in 1737: Little sister Maria Jonasdotter is consecrated in Dala church with Jonas Johansson, yeoman from Bäckagården farm, in Högstena parish, to where she moved. Oddly enough, I have now come to know a living descendant of her! Since their father was probably dead, or in any case were missing since the battle of Wismar, it must have been Jonas who, as the closest and oldest living male relative, acted as he gueardin when the farmer Jonas Johansson from Högstena sent his "böneman" propose and negotiate marriage, dower etcetera. 
• 1737-1755: Samuel Jonsson Röding is now registered (and taxed) in his own name at Jacobstorp. Mostly registered as a "dräng" (young unmarried man). He was possibly married for the first time in 1741 with a woman who quickly died, as he was first registered as a husbnad with 1 wife. The mother was mentioned only in 1741, but probably lived there the entire period. 
• In 1743 Jonas son Jonas (ie the future Jonas Jonasson Röding junior) became 14 years old, the age at which traditionally apprentices could be accepted according to the law of the time (see Royal Majesty's Renewed General Order and Guild for Crafts in Sweden and Finland). He probably started as an apprentice for his father. 
• January 8, 1744: Samuel Jonsson Röding and Britta Olofsdotter from Borgunda were consecrated in Dala church. As long as they lived in Jacobstorp, they had children in 1744, 1746, 1750 and 1754. 
• April 13, 1746: "Buried the carpenter Jonas's wife 79 years". I interpret this as Margareta, mother of Jonas, Samuel and Maria died. She has been married to a carpenter master Jonas, their father. If it were instead his son, the younger carpenter master Jonas Jonasson's wife Britta who died here, it would mean that he was married to a woman 19 years older than himself, and that this woman gave birth to a child at the age of 75 years. This I find unreasonable and thus interpret it as the widow Margareta, ie the mother of Jonas, Samuel and Maria died in Dala at this date. 
• March 1, in 1747: The carpenter and widower Jonas remarried with the girl Elicka Olufsdotter in Dala parish. They got their daughter Kerstin in 1748. 
• At Kerstin's baptism on February 26, in 1748, the sister-in-law, Samuel's wife, was Brita Olofsdotter among the baptismal witnesses. 
• February 4, 1749: The mason master Jonas Jonasson Röding senior. with wife moved from Dala parish to Skövde city. 
• February 21, 1755: The mason master and carpenter Samuel Jonasson Röding with his wife Brigitta Olofsdotter and children moved from Jacobstorp, Dala parish, to Södra Kyrketorp parish.

Jonas and Ellica (with the children) left Dala parish on February 4, 1749, and Jonas was then described as "mason master at the Manor", on the way from Dahla village to Skövde. "The Manor" must refer to Dala Manor / Stora Dala, which was then owned by colonel Peter Tham. To begin with, the moving carriage must have rolled almost exactly the same path as the road still runs from Dala to Borgunda. Closer to Skövde, the road network has been substantially redone.

Since part 1, we know that on February 11, 1755, the brother Samuel moved with his wife Brigitta with four children and Brigitta's little brother, from Jacobstorp southward towards Södra Kyrketorp and their newly purchased farm, Mästaregården. Samuel is now also described as "mason master and carpenter" from "Jacobstorp under Dala".

An era of builders named Röding was now over in Dala parish.

What then made two brick masters in such a small parish at the same time?

Dala manor, as well as Jacobstorp cottage, Ledsgården farm and 3/4 of all the land and farms in the parish were owned by Peter Tham seniro. In the 1740s, he the old medieval stronghold known as Dala House torned down, except the basement floor, and erected a new mansion on top of the old basement, using it as a foundation, resulting in the same building that stands there today.

It is difficult to avoid speculating that Jonas and Samuel did work for Peter Tham and helped him with his large mansion project. Jonas and Samuel may well have worked together on this project. Why would the little village of Dala otherwise have room for two carpenter and mason masters? Jonas and Samuel's arrival in Dala in 1726 coincides with that the parish council (which in practice was dominated by Peter Tham because he owned most of the village) decided to build a new vicarage, see the map. Was it perhaps that Tham recruited the carpenter master Jonas Jonasson Röding senior (with his apprentice Samuel) to Dala for that particular job, and placed them first in Jacobstorp, and after Jonas's marriage, also at Ledsgården farm? Tham owned both Jacobstorp and Ledsgården. In 1735, Tham responded to the king's order that all parishes should store grain in a parish magazine, by having built a solid stone walled parish magazine (which still stands), see the map above and photograph below. Most parishes were satisfied with a usual woden barn for the parish magazine, which usuaully the farmer could build themselves. Not Peter Tham. He wanted stone walls. In 1740 work began on the mansion, first with the demolition of the old stronghold Dala House. The completion of the new mansion may have taken several years. During the period, renovations were also made of Dala church, which actually was Tham's private property. During these very construction-active years, it may have been practical for Tham to have his "own" carpenters / masoners, and between Tham's projects Jonas and Samuel could have taken other assignments, and Dala is centrally located in Skaraborg County near many other places that probably lacked their own carpenter / mason masters. But while these speculations are interesting, I still have no evidence for them.

One very interesting factor is that both Johan and Samuel in these years go from being described as "carpenter" or "carpenter's master" to being titled "mason master". One could become a mason master if you were a masoner's or carpenter's journeyman, and did a learning period with a mason master who was to be finished by a master's examination. While it was unreasonable to build a fully or partially bricked house just for the master exam, the mason master examination were instead made up of the production of detailed drawings and cost calculations for a project that did not necessarily have to be built. This makes me wonder if there was initially another mason master present at Tham's constructions in Dala, which could have served as theirs, or at least Jonas's master (Samuel would have been able to have Jonas as a mason master)? Also that is currently a speculation.

However, at the National Archives in Gothenburg the Dala Manor's archives are preserved, and in the future, the next time I'm in Gothenburg (?) I have a meeting with these old piles of paper. Can Per Tham have left some documentation of his great demolition and building projects that reveal who he hired as carpenter and mason master(s)?

Before that, our time travel will bring us to Skövde city in 1749 to follow Jonas Johansson Röding senior, whom established himself as a burger and mason master...and where the north wind soon spread disaster!

Litteratur:

1.  Skövde stadsförsamlings husförhörsbok R-AI-2-1769-1782-Bild-15 sid 21 
2.  Vartofta-Åsaka sockens vigselbok CI:2 sid 19
3.  Dala sockens kyrkböcker, anteckningar om gåvor till fattigkassan för Dala, Borgnunda och Högstena
4.  Dala sockens vigselbok R-C-3-1744-1763-Bild-39-Sida-63
5.  Dala dopbok R-C-3-1744-1763-Bild-11 sidan 15
6.  Dala sockens flyttbok C-2-1724-1763-Bild-268 sid 577
7.  Mantalsbok för år 1734, Skaraborgs län, Dala socken, sid 371
8.  Lantmäteriet, Dala sockenkarta från år 1699.
9.  Andersson, Bo, Dala Sockenbok, Dala-Borgunda-Högstena Hembygds- och Fornminnesförening, 2015
10.  Kongliga majestäts Förnyade Algemene Ordning och Skrå för Handtwärkare i Sverige och Finland Daterat Stockholm den 27 juni 1720
11.  Wadbring, Bengt, Dala Hus/ Stora Dala, Bengans historiesidor, 2008, http://wadbring.com/historia/sidor/dalahus.htm
12.  Lext, Gösta, Mantalsskrivning i Sverige före 1860, 1968, 297pp.
13.  Högman, Hans, Lärlingar, gesäller och mästare - skråväsendet, 2019, http://www.hhogman.se/larling-gesall-mastare.htm 
14. Blom, Thomas, Äktenskap ett kärlekens kontrakt, Populär historia, 2 oktober 2017, https://popularhistoria.se/vardagsliv/traditioner/aktenskap-ett-karlekens-kontrakt