Jonas Svensson Röding 1675-?
Snickare i Skövde (1692-1694) och i Askersund (1696)
Indelt soldat i Skaraborgs regemente, Kåkinds kompani (1710-1717)
Krigsfånge i Wismar 1716-?
Född 1675
Gift 1692 i Skövde med Margareta Andersdotter/Samuelsdotter (född 1667, död 1746)
Indelt soldat i Skaraborgs regemente, Kåkinds kompani (1710-1717)
Krigsfånge i Wismar 1716-?
Född 1675
Gift 1692 i Skövde med Margareta Andersdotter/Samuelsdotter (född 1667, död 1746)
Snickare Jonas Svensson Röding
Den 12:e juni år 1692 vigdes en Jonas Röding och en Margareta Andersdotter (inte Samuelsdotter!?) boende på snickartomten i Skövde stadsförsamling (se Skövde stadsförsamlings vigselböcker C-1-1690-1723-Bild-66 sid 121). Som vi senare skall se så var Jonas då bara 17 år gammal, medan Margareta var 25 år. Vem hon var vet jag ännu inte, men en djärv gissning är dotter till Jonas snickarmästare, som kanske inte hade någon egen son…men om det kan vi bara spekulera eftersom kyrkböckerna i Skövde knappt var påbörjade.
 |
| Från Skövde stadsförsamlings vigselbok C-1-1690-1723-Bild-66 sid-121. /
From Skövde
City Assembly marriage book C-1-1690-1723-Bild-66 page-121.
|
Skövde vid sekelskiftet 1700 var en liten håla med 154 invånare (Linde, 1971). Inte mycket mer än en stor by. Stadens placering gav den inga naturliga fördelar i form av vattenvägar, landsvägar, eller naturtillgångar. Dess existens hade enbart motiverats av det medeltida helgonet Elin och hennes källa, och staden blomstrade på handeln kopplad till pilgrimerna. Med reformationen förbjöds helgondyrkan, och det blev nästan Skövdes undergång.
 |
| Bronsmodell av Bernard Englund föreställande Skövde före 1759 års brand. / Bronze
model by Bernard Englund depicting Skövde before the 1759 fire. |
I Sverige, Finland och Balticum, ja hela det svenska imperiet utom i de tyska besittningarna, pågick "Den Stora Hungersnöden" (1695-1697). Vintern 1695 var så kall och varade så länge att på många platser uteblev skörden helt, varför 1695 kallades för "Det Stora Svartåret". Störst antal dog dock år 1697, då alla reserver tagit slut. Värst var det i Uppland, Norrland och Finland (ca 1/3 av befolkningen dog i Finland), men även Götaland drabbades. Den svältande landsbyggdsbefolkningen spred sig på landsvägarna och samlades i städerna och tiggde sig fram. Säkerligen märktes de även i Skövde. Makabert nog var det Den Stora Hungersnöden som inspirerade Israel Kolmodin till psalmen "Den blomstertid nu kommer".
Sådant var det Sverige och det Skövde där Jonas och Margareta bildade sin familj.
 |
| Skövde stadsplan från 1750. Tomt nummer 11 var snickartomten. / Skövde city plan from 1750. Site number 11 was the carpentry site. |
Snickartomten, tomt nummer 11 på karten ovan, var reserverad för stadens snickare, så av detta kan vi dra slutsatsen att denna Jonas Röding var snickare till yrket. Eftersom han var så ung borde han ha varit gesäll eller lärling åt en snickarmästare på snickartomten, vars namn jag inte känner till. Kanske Margaretas far?
 |
| En av få avbildningar av Skövde kyrka före branden 1759. Här vigdes Jonas och Margareta, och här döptes och begravdes deras första barn, Anders. / One of the
few images of Skövde church before the fire in 1759. Here Jonas and Margareta
were wedded, and here their first child, Anders, was baptized and buried. |
Den 26e februari 1693 föddes på snickartomten sonen Anders, fadern listad som Jonas Röding, modern ej nämnd, (se Skövde stadsförsamlings dopbok C-1-1690-1723-Bild-25 sid 39). Det är ofta så i tidiga kyrkböcker, att modern inte nämns. Hon var inte så viktig...hon bar ju bara barnet i 9 månader, hon riskerade ju bara sin hälsa och sitt liv när hon födde det. Det säger oss hur dåtiden såg på kvinnan, och särskilt prästerskapet, som fullständigt underordnad mannen! De hedrade Margaretas far med att döpa gossebarnet efter honom. Men redan den 21 maj 1693 ”begravs Jonas Rödings lille son på snickartomten” (Skövde-stadsförsamling-C-1-1690-1723-Bild-112-sid-213). Deras första barn blev bara knappt 3 månader gammalt. Dödsorsak uppges inte, men ingen förvånades på den tiden när så små barn dog.
När Skövde stadsförsamling kommer igång med sina första husförhörslängder 1701-1713 syns inte längre något spår av familjen Röding på snickartomten, även om dessa böcker är röriga och inte liknar senare husförhörslängder. Där finns några namn, som Isaac och Olüf Andersson, som skulle kunna vara släktingar till Margareta om antagandet stämmer att hon var dotter till Jonas snickarmästare. Om det stämmer, och de tar över efter faderns död, så är det nog för att Jonas Röding skall behöva söka burskap någon annanstans än Skövde. Men det är bara spekulationer.
 |
| Askersund ca år 1700. /
Askersund
about 1700.
|
Sedan blir det ett mer än 50-årigt hopp innan jag återigen fann en snickare Jonas Röding igen. Den noggranne kyrkoherden Hesselius i Dala socken kommer oss återigen till hjälp. Den 4e februari år 1749 har han i Dala sockens utresebok gjort en för oss mycket viktig anteckning.
 |
| Ur Dala sockens utflyttningsbok C-2-1724-1763-Bild-268 sid 577. / From Dala parish's apperture records C-2-1724-1763-Bild-268 page 577. |
Eftersom Dala sockens in/utflyttningslängd påbörjades först år 1748 kan vi inte bekräfta när denna Jonas Röding kom till Dala med kyrkböckernas hjälp. Däremot finner vi en ”änkemannen Jonas Röding” i Dala sockens vigselbok som den 1e mars 1747 vigdes med ”pigan Ellicka Olofsdotter”.
 |
Ur Dala sockens vigselbok R-C-3-1744-1763-Bild-39 Sida 63. / From Dala
parish marriage reords R-C-3-1744-1763-Picture-39 page 63.
|
Av det är det ett rimligt antagande att en Jonas Rödings fanns i Dala socken i vart fall från 1747 till 1749, och troligen arbetade på Dala Herrgård åt Peter Tham under den tiden. Som vi såg i del 1 befann sig även Samuel Röding (min direkta ana) och hans familj i Dala socken vid samma tid (1737-1755).
Men vad är familjeförhållandet mellan Jonas Röding och Samuel Röding? Far och son, eller bröder?
Även i Dala sockens dödböker dyker namnet Röding upp på 1740-talet och ger fler ledtrådar. År 1746
den ”13 april begrafs snickarmästaren Jonas hustru, 79 år” (Dala sockens dödbok C-3-1744-1763-Bild-47 sid 103). I princip kunde det vara samma Jonas Röding som blev änkman i Dala socken år 1746 och som gifte om sig i Dala år 1747, och som var far till Samuel Röding i Fröjered år 1710, liksom far till Anders Röding i Skövde år 1692. Jag drar dock slutsatsen att den Jonas Röding som gifte om sig år 1747 inte är den vars hustru dog år 1746. Som det kommer att visa sig skulle det annars innebära att denna kvinna i så fall födde barn när hon var 62 och 68 år gammal, och det är orimligt. Kvinnan som dog i Dala socken år 1746 måste alltså ha varit Margaretha, snickaren och soldaten Jonas Svensson Rödings hustru, och inte densammes sonhustru.
 |
| Ur Dala sockens dödbok C-3-1744-1763-Bild-47 sid 103. / From Dala parish's death records C-3-1744-1763-Bild-47 page 103. |
 |
| Ur Skövde stads dödbok R-C-5-1766-1810-Bild-210 Sida 447. / From Skövde City parish death records R-C-5-1766-1810-Bild-210 page 447. |
Soldaten Jonas Svensson Röding, 1710-1717
 |
| Ur Skaraborgs regementes Generalmönstring 1714, Kåkinds kompani, Fridene socken, Skattegården, torp 880. / From Skaraborg's regiment's General muster in 1714, for Kåkind's company, Fridene parish, Skattegården farm, soldier/cottage number 880. |
Till min förvåning fann jag även att en Jonas Röding omnämns på nätet
som soldat i Skaraborgs regemente under torp nummer 880, Skattegården,
Fridene socken, 1710 (vilket är alldeles intill det Fröjered socken som brodern Samuel föddes i). När jag själv hittar denne Jonas Röding i regementsrullorna så framgår det att han tog värvning år 1710 i det återuppsatta Skaraborgs regemente som skulle ersätta det regemente som gick totalt förlorat vid Poltava året innan. Det
noteras på soldaten Jonas Röding att han var ”snickare” och gift. Pusselbitarna passar. Det förefaller alltså som om snickaren och soldaten Jonas Röding är en och samma person. En bonus av denna upptäckt är att jag äntligen får ett födelseår för Jonas Röding: 1675! Och därför vet vi nu att han var 17 år när han gifte sig, 18 år när han blev far, och 25 år när han tog värvning.
Att snickaren Jonas Röding övergav sitt yrke och tog den riskabla anställningen som soldat kan verka obegripligt från vårt nutida perspektiv. Skövde var en mycket liten stad som år 1700 bara hade 154 invånare, även om det sedan snabbt växte. Lokalt kan det inte ha funnits många uppdrag för snickare, och Jonas kanske inte ens erhöll burskap i Skövde. Kanske var det därför han tog ett uppdrag i Askersund runt år 1796, eller flyttade dit. När krigsekonomin lamslog landet från 1700 så sköt förmodligen alla som kunde upp sina byggnadsreparationer och nybyggnationer till enförhoppiningarnas tid bortom kriget.
Sverige efter den katastrofala förlusten vid Poltava, där större delen av armen gick förlorad, var ett krigstrött land med stora ekonomiska problem, drabbat av missväxt och där pesten härjade. En stor del av den yngre manliga befolkningen hade antingen stupat i kriget eller var uppbundna av det i krigstjänst. Detsamma gällde en stor del av adeln som gjorde tjänst som officerare. Under de förhållandena höll nog alla som hade pengar hårt i dem och undvek i det längsta att t.ex. leja en snickare. Det kan mycket väl ha varit av ekonomisk nöd som Jonas valde att ta värvning. Om han inte fick tjänst som snickare så måste familjen fortfarande äta och bo! Om kriget ledde till att ingen behövde snickare, så behövdes soldater desto mer. Det visade sig dock vara ett ödesdigert val!
 |
| Menig, trumslagare och officer vid Skaraborgs regemente med år 1710 års uniformer. Ur Braunstein (2013) ”Svenska armens uniformer. Del 2 Infanteriet”. / Private, drummer and officer at Skaraborg's regiment with the year 1710 uniform models. From Braunstein (2013) ”The Swedish Arm's uniforms. Part 2 Infantry ”. |
Bilden ovan ger en uppfattning om hur Jonas Röding kan ha sett ut i Skaraborgs regementes uniform. I varje fall officiellt. I själva verket var det ont om uniformer och utrustning. Även dessa hade gått förlorade på fälttåget i öster. Först tjänstgjorde det nya regementet i Göteborg med omnejd i perioder 1710-1713 för att ge tid till tillräckligt med träning, samtidigt som man fruktade ett danskt anfall mot västkusten. Betänk att även underofficerare och officerare till stor del var helt nya eftersom hela regementet gått förlorat. Till sist gjorde man en lång-march till Roslagen och tillbaka 1714 (ca 80 mil). Därefter väntade man på att sättas in i kriget. När förflyttningsordern kom förvånade den nog många i regementet. Regementet delades: 8 kompanier ur Skaraborgs regemente överfördes i december 1715 till Vismar, däribland Jonas Röding, tillsammans med Kronobergs regemente under befäl av överstelöjtnant Sven Lagerberg.
 |
| Wismar stad, hamn och befästningar 1661./ Wismar city, harbor and fortifications 1661. |
Wismar var då en av Europas starkast befästa städer, en viktig handels- och sjöfartsstad, och ett centrum för den svenska besittningen i Mecklenburg, Svenska Pommern. Men Wismar var också en belägrad stad omringad av Preussiska (4000 man), Hannoverska (4000 man) och Danska (10000 man) trupper. När Skaraborgs regemente skickades till Wismar hade redan huvudstaden i Svenska Pommern, Stralsund, fallit, och Wismar utgjorde sveriges sista fäste i provinsen.
 |
| Den svenska Mecklenburgska besittningen med befästningsstaden Wismar 1716./ The Swedish possessions in Mecklenburg, the Swedish Pommern, with the fortification city Wismar 1716. |
 |
| Wismar 1716 med stadsdelar och befästningar. / Wismar 1716 with city sections and fortifications. |
Vid nästa generalmönstring 1716 framgår att Jonas Röding är vacant, för när Wismar kapitulerade till fienden den 23 April 1716 var han en av 227 soldater ur Skaraborgs regemente som blev kvar som krigsfångar.
 |
Ur Skaraborgs regementes generalmönsterrulla 1716. Jonas Svensson
Röding var fånge i Wismar och hans utrustning förlorad. Tjänsten var
vacant. / From
Skaraborg's regiment's general muster records of 1716. Jonas Svensson Röding was
a prisoner in Wismar and his equipment lost. The position was vacant.
|
Vid 1717 års generalmönstring omnämndes Jonas Svensson Röding fortfarande som fånge i Wismar och vacant, men man hade då funnit en ersättare. Ingenting nämns i rullan om vad som hänt med Jonas hustru och barn när nu en ny knekt skulle bo i torpet. Vid 1718 års generalmönstring är tjänsten åter vacant och Jonas Röding omnämndes ej längre.
Det är värt att notera att soldaterna på torp nummer 880 inte kallas för Röding vare sig innan Jonas Svensson tillträdde, eller efter hans försvinnande, så Röding är i det här fallet inte ett soldatnamn knutet till Roten, utan ett namn enbart förknippat med Jonas Svensson Röding.
 |
| Wismar med omgivande Danska, Hannoverska och Preussiska trupper 1715. /
Wismar with
surrounding Danish, Hanoverian and Prussian troops in 1715. |
 |
| Wismars blockad 1716. / Wismar's blockade 1716. |
Efter år 1717 har jag inte kunnat finna något spår efter Jonas Svensson Röding. Troligen hörde han till de många som dog under fångenskapen och aldrig återvände till Sverige. Trupperna som kapitulerar i Wismar skall ha marcherat ut med "flygande standard" och lagt ned sina vapen, men sedan finner jag ingeå,srarraa faa m,dndddn
Många frågor kvarstår:
- Vem var Jonas snickarmästare, förmodligen i Skövde stad?
- Vad gjord han i Askersund 1796?
- Varför tog han värvning 1710?
- Vad hände med honom efter 1717? Dog han i fångenskap?
- Vad hände med hustrun och barnen efter 1716?
- Var var hustrun (änkan?) Margereta under alla åren 1717-1746?
- Hur kunder sönerna Jonas (född 1696) och Samuel (född 1710) lära till först snickare och sedan murarmästare när fadern försvann redan 1716?
- csx Vad var hustruns efternamn? Är Andersdotter eller Samuelsdotter en felskrivning?
Återkommer till flera av dessa i sista delen. Men nästa del handlar om murarmästarna Jonas Jonasson Röding den ynge och den äldre i Skövde.
Litteratur:
See below.
English version:
Jonas Svensson Röding 1675-?
Carpenter
in Skövde (1692-1694) and in Askersund (1696)
Allotment soldier
in Skaraborg's regiment, Kåkind's company (1710-1717)
Prisoner of
war in Wismar 1716-?
Born 1675
Married 1692 in Skövde to Margareta Andersdotter/Samuelsdotter (born 1667, dead 1746)
Married 1692 in Skövde to Margareta Andersdotter/Samuelsdotter (born 1667, dead 1746)
Carpenter Jonas Svensson Röding
On June 12,
1692, a Jonas Röding and a Margareta Andersdotter (not Samuelsdotter !?) were
consecrated on the carpenter's estate in Skövde City Assembly (see Skövde city parish
marriage records C-1-1690-1723-Bild-66 page 121). As we shall see later, Jonas
was only 17 years old, while Margareta was 25 years old. Who she was, I do not
know yet, but a bold guess is daughter of Jonas's carpenter ... but we can only
speculate on this because the church records in Skövde had hardly begun.
Skövde at
the turn of the 1700 was a small town with only 154 inhabitants (Linde, 1971).
Not much more than a big village. The city's location gave it no natural
benefits in the form of waterways, country roads, or natural resources. Its
existence had been justified by the medieval saint Elin and her spring, and the
city flourished on the trade linked to the pilgrims. With the Reformation, the worship
of saints was banned, and that was almost the ruin of Skövde.
In Sweden,
Finland and the Balticum, even the whole of the Swedish Empire except in the
German possessions, "The Great Famine" (1695-1697) went on. The
winter of 1695 was so cold and lasted so long that in many places the harvest
did not occur entirely, which is why 1695 was called "The Great Black
Year". However, the largest number died in 1697, when all reserves were
exhausted. The worst was in Uppland, Norrland and Finland (about 1/3 of the
population died in Finland), but also Götaland, where Skövde is located, suffered.
The starving rural population spread on the highways and gathered in the cities
begging for food. Surely they were also noticed in Skövde. Strange at it may
seam, it was the Great Famine that inspired Israel Kolmodin to the popular Swedish
hymn "The Flower Time Now Comes" (today usually sung when the School’s
summer holiday begin).
On April 5,
1697, the monarch King Karl XI died, and at the same speed as the news of his
death spread across Europe, Sweden's enemies began to conspire with each other
for an alliance against Sweden. They reasoned that it was a golden opportunity
to strike against Sweden now that the empire, weakened by the famine, was led
by a sovereign inexperienced teenager, 14-year-old Karl XII. The war stood
before the door.
Such was
Sweden and the Skövde where Jonas and Margareta formed their family. Then they
waited for the war.
The
carpenter's plot, estate number 11 on the map above, was reserved for the
town's carpenter, so from this we can conclude that Jonas Röding was a
carpenter. Since he was so young, he should have been a journeyman or
apprentice to a carpenter's master on the carpenter's estate, whose name I do
not know. Maybe Margareta's father?
On February
26, 1693, on the carpenter's son Anders, the father was listed as Jonas Röding,
the mother not mentioned, (see Skövde city parish C-1-1690-1723-Bild-25 page
39). It is often so in early church records that the mother is not mentioned.
She was not so important ... she just carried the baby for 9 months, she just
risked her health and her life when she gave birth. It tells us how woman were
valued in these days, especially by the clergy, as totally subordinate to the
man! They honoured Margareta's father by baptizing the boy child after him. But
already on May 21, 1693, "Jonas Röding's little son is buried"
(Skövde City Assembly-C-1-1690-1723-Bild-112-p. 213). Their first child only
lived for just under 3 months. The cause of death is not reported, but no one
was surprised at that time when so young children died.
When Skövde
City Assembly gets started with its first catechetical records in 1701-1713, there
were no trace of the Röding family at the carpenter's estate, even though these
books are messy and do not resemble later catechetical records in their format.
There are some names, such as Isaac and Olüf Andersson, who could be brothers
to Margareta if the assumption is correct that she was the daughter of Jonas's
master carpenter. If that is true, and they take over after the father's death,
then it is enough for Jonas Röding to have to seek the guilds permission to
work as carpenter elsewhere than Skövde. But that's just speculation.
The next clue
came from the small town Askersund at the northern end of Vättern. As we shall
see later, Jonas and Margereta got another child in Askersund in 1696, which
they named Jonas after Jonas's father. But that child is not registered in the
birth books in either Askersund city parish or country parish. Here, too, there
are still no catechetical records, so we have no way of looking for the
carpenter Jonas Röding and his family in church records. Have they left Skövde
permanently and applied for and received the guilds permission to establish as
carpenter in Askersund, or was it just a temporary construction contract that
brought them there?
Then there
will be a more than 50-year-old jump before a carpenter Jonas Röding reappears.
The meticulous clergyman Hesselius in Dala parish comes to our help once more.
On February 4, 1749, he has made a note of importance to us in Dala parish's
departure record.
There we
find a Jonas Röding which was described as "carpenter and mason master at the manor house ..." where the mansion must to refer to Dala Mansion.
It is known that Major Peter Tham (born 1709, dead 1787) who then owned Dala Mansion
and in the 1740s let demolish the medieval fortress Dala house / Stora Dala and
built the present main building at Dala Mansion.
Since
Dala's parish arrial/departure records was only begun in 1748, we cannot
confirm when this Jonas Röding came to Dala with the help of the church records.
However, we find a "widower Jonas Röding" in the wedding records of
Dala parish, which on March 1, 1747 was married to "the maid Ellicka
Olofsdotter".
From that
it is a reasonable assumption that one Jonas Rödings was in the Dala parish at
least from 1747 to 1749, and probably worked at Dala Mansion for Peter Tham
during that time. As we saw in Part 1, Samuel Röding and his family were also
in Dala parish at the same time (1737-1755).
But what is
the family relationship between Jonas Röding and Samuel Röding? Father and son,
or brothers?
The name
Röding appears more places in Dala parishes in the 1740s and giving more clues.
In 1746 "April 13, the carpenter master Jonas's wife, 79 years is buried”
(Dala parish's death records C-3-1744-1763-Bild-47 page 103). In principle, it
could be the same Jonas Röding who became widow in Dala parish in 1746 and who
remarried in Dala in 1747, and who was the father of Samuel Röding in Fröjered
in 1710, as well as father of Anders Röding in Skövde in 1692. I however make the conclusion that the Jonas Röding that got remarried in 1747 isn't the one who's wife died in 1746. As it will turn out, if they were the same, that woman would give birth when she was 62 and 68 years old, which is not reasonable. The woman whom died in Dala parrish in 1746 must hence be Margaretha, wife of the carpenter and soldier Jonas Svensson Röding, not the sames daughter in law.
It had,
however, at about the same time, in my research appeared a Jonas Röding in the
death records in Skövde city parish. On the 15th of July 1769 Jonas Röding died
of breast disease, 66 years old, thus born in 1703. This means that there must
be two Jonas Röding, probably father and son.
The note in
Dala parish's death records in 1746 that "April 13, the carpenter master
Jonas's wife, 79 years" is buried, probably applies to the older carpenter
master, Jonas Röding's wife, Margareta, and therefore gives us her birth and
death. It is likely that she as a widow had lived with one of her sons Jonas or
Samuel who was then in Dala parish.
Soldier Jonas Svensson Röding, 1710-1717
To my
surprise, I also found that a Jonas Röding is mentioned online as a soldier in
Skaraborg's regiment under cottage number 880, at Skattegården farm, Fridene
parish, in 1710. When I found this Jonas Röding myself in the regiment muster records,
it appears that he enlisted in 1710 in ithe re-established Skaraborg's regiment
that was to replace the regiment that was totally lost at the battle of Poltava
the year before. It is noted on the records of soldier Jonas Röding that he was
a "carpenter" and married. It therefore seems as if the
carpenter and the soldier Jonas Röding are one and the same person. A bonus of
this discovery is that I finally get a birth year for Jonas Röding: 1675! And
so we now know that he was 17 years old when he married, 18 years old when he became
a father, and 25 years old when he enlisted.
That the
carpenter Jonas Röding abandoned his profession and took the risky employment
as a soldier may seem incomprehensible from our contemporary perspective.
Skövde was a very lukewarm city that in the year 1700 only had 154 inhabitants,
although it then grew rapidly. Locally, there may not have been many
assignments for carpenters, and Jonas may not even have received the guild
permission to work in Skövde after his journeyman-letter. Perhaps that was why
he took a job in the city of Askersund around 1796, or moved there.
Sweden
after the catastrophic loss at Poltava, where most of the oversea army was
lost, was a war-torn country with major economic problems, hit by crop failure,
famine, and where the plague ravaged. A large part of the younger male peasant population
had either fallen in the war or were enlisted. The same applied to a large part
of the nobility who served as officers. Under these conditions, anyone who had
money held hard on them and avoided spending, for example to hire a carpenter.
It may well have been of economic distress that Jonas chose to be recruited. If
he didn't get a job as a carpenter the family still had to eat and pay for
housing! However, it turned out to be a fatal choice!
The picture
above gives an idea of how Jonas Röding may have looked in the uniform of
Skaraborg's regiment. In any case, officially. In fact, there was a lack of
uniforms and equipment. Even these had been lost on the field campaign in the
east. First, the new regiment served in Gothenburg and the surrounding area in
periods 1710-1713 to give time for enough training, while fearing a Danish
attack on the west coast. Remember that even non-commissioned officers and
officers were completely new because the entire regiment was lost at Poltava.
Finally, the regiment made a long march to Roslagen and back in 1714. Then they
waited for the war. When the transfer order came, it must have surprised many
in the regiment. The regiment was divided: 8 companies from Skaraborg's
regiment were transferred to the city of Wismar in December 1715, including
Jonas Röding, together with Kronoberg's regiment under the command of
Lieutenant Colonel Sven Lagerberg.
Wismar was
then one of Europe's strongest fortified cities, an important trading and
shipping city, and one of the centres of the Swedish possession in Mecklenburg,
Swedish Pomerania. But Wismar was also a besieged city surrounded by Prussian
(4000 men), Hannoverska (4000 men) and Danish (10,000 men) troops. When
Skaraborg's regiment was sent to Wismar, the capital of Swedish Pomerania,
Stralsund, had already fallen, and Wismar was Sweden's last stronghold in the
province.
I do not
yet know any details about Jonas's fate in Wismar. Probably they marched to
Karlskrona, perhaps they were united with Kronoberg's regiment on the way, so
that in the marine base there embarked on ships that then broke the blockade
around Wismar. Once there, it certainly became a different form of service than
the one they were mainly trained for with fighting along walls, palisades and
trenches under constant fire from the enemy artillery. As a carpenter, Jonas
can very well have been placed in a team that tried to repair things that were blown
apart.
At the next
General Muster in 1716, it appears that Jonas Röding is vacant, because when
Wismar surrendered to the enemy on April 23, 1716, he was one of 227 soldiers
from Skaraborg's regiment who remained as prisoners of war.
At the 1717
general assembly, Jonas Svensson Röding was still referred to as a prisoner in
Wismar and vacant, but then a replacement had been found. Nothing is mentioned
in the scroll about what happened to Jonas's wife and children when a new soldier
would now stay in the cottage. At the 1718 generalization, the position was
again vacant and Jonas Röding was no longer mentioned.
It is worth
noting that the soldiers at cottage number 880 are not called Röding either
before Jonas Svensson took office, or after his disappearance, so Röding is in
this case not a soldier name tied to the ward and the cottage, but a name only
associated with Jonas Svensson Röding .
After 1717
I have not been able to find any trace of Jonas Svensson Röding. He probably probably
belong to the many who died in captivity and never returned to Sweden.
Many
questions remain:
-Who was
Jonas's carpenter master, probably in the city of Skövde?
-What did
he do in Askersund 1796?
-Why did he
get enlisted in 1710?
-What
happened to him after 1717? Was he in captivity? Dead?
-What
happened to his wife and children after 1716?
-Where was
the wife (widow?) Margereta during all the years 1717-1746?
-How do the
sons Jonas (born 1796) and Samuel (born 1710) learn first carpenter and then masonry
when their father disappeared already in 1716?
- What was
the wife's last name? Is Andersdotter or Samuelsdotter a writing error?
I will
return to several of these questions in the last part. But the next part is
about the mason masters Jonas Jonasson Röding the young and the elder, in
Skövde.
Litterature:
- Skövde stadsförsamlings vigselbok C-1-1690-1723-Bild-66 sid-121
- Skövde stadsförsamlings dopbok C-1-1690-1723-Bild-25 sid 39
- Skövde-stadsförsamlings begravningsbok C-1-1690-1723-Bild-112 sid-213
- Dala sockens utflyttningsbok C-2-1724-1763-Bild-268 sid 577
- Dala sockens vigselbok R-C-3-1744-1763-Bild-39 Sida 63
- Dala sockens dödbok C-3-1744-1763-Bild-47 sid 103
- Skövde stads dödbok R-C-5-1766-1810-Bild-210 Sida 447
- Skaraborgs regementes Generalmönstring 1714, Kåkinds kompani, Fridene socken, Skattegården, torp 880
- Skaraborgs regementes generalmönsterrulla 1716. Kåkinds kompani, Fridene socken, Skattegården, torp 880
- Skaraborgs regementes generalmönsterrulla 1717. Kåkinds kompani, Fridene socken, Skattegården, torp 880
- Skaraborgs regementes generalmönsterrulla 1718. Kåkinds kompani, Fridene socken, Skattegården, torp 880
- Andersson, Bo, Dala Sockenbok, Dala-Borgunda-Högstena Hembygds- och Fornminnesförening, 2015
- Braunstein, Svenska armens uniformer. Del 2 Infanteriet, 2013
- Englund, Bernard, Bronsmodell föreställande Skövde före 1759 års brand
- Eriksson Lindeskog, Peter, 1812-1816, Försök till en kort beskrifning om Skara Stift
- Lilja, Sven, 2008, Klimatet, döden och makten,1690-talets klimatkris, Stockholms universitet, Humanistiska Institutionen, Research reports, 1403-5111 ; 2008:3, Ingår i: Leva vid Östersjöns kust: en antologi om naturförutsättningar och resursutnyttjande på båda sidor av Östersjön ca 800-1800: rapport 2 / från projektet Förmoderna kustmiljöer, naturresurser, klimat, och samhälle vid östersjökusten före 1800 - ett miljöhistoriskt projekt. - Huddinge : Södertörns högskola. - 978-91-89315-95-2 ; s. 23-7.
- Linde, Gunnar, Stade Skövde 1400-1759, Välmåga-armod-förintelse, Skövdeortens hemygds- och fornminnesförening skriftserie nr 11, Strokirks Tryckeri AB, 1971, 275s.
- https://www.saj-banan.se/del-i/del-i-sid-2.-sk%C3%B6vde-j%C3%A4rnv%C3%A4gsstation/kontext-sid-2-a.-%C3%A4ldre-sk%C3%B6vdehistoria-11038033
- https://www.saj-banan.se/del-i/del-i-sid-2.-sk%C3%B6vde-j%C3%A4rnv%C3%A4gsstation/kontext-sid-2-c.-sk%C3%B6vde-1700-tal-kartor-11228161
- https://www.saj-banan.se/del-i/del-i-sid-2.-sk%C3%B6vde-j%C3%A4rnv%C3%A4gsstation/kontext-sid-2-b.-mer-sk%C3%B6vdehistoria-11288561
- http://www.shir.se/rgm_regemente.html
- http://www.kb44.se/soldater/fridene/frid.htm
- http://wadbring.com/historia/sidor/dalahus.htm
